Tidslinje – Föreningen Väderöbod

1860

1866 Bostadshus och bodar börjar byggas under sommaren

1867 Fortsatta byggnadsarbeten under sommaren på bostadshusen. Fyren monteras och den 23. september tänds fyren. För signalering under dimma tilldelas Väderöbod, liksom Måseskär, en gonggong. Tack vare att ljudet endast kunde höras några hundra meter blev dess bidrag till sjösäkerheten ringa. Under de första åren var tjänstebåten en liten snipa. Den förtöjdes i ”Skiterhamnen”, ett smalt sund i den nordöstra delen av Skitrarna. Dit fick man ro med en eka från Väderöbod.

1869 Tjänstebåten försvinner under storm

1870

1870 En mindre träkran för den nya tjänstebåten sätts upp i ”Gamla Kranhålet” åt söder. Tjänstebåten hissas vid dåligt väder upp på berget med träkranen och hålls fast med kättingar.

1871 Under februari låg isen i väster så långt ögat kunde nå. 25 augusti blåste en svår orkan. På morgonen upptäcktes i kikare sammanlagt sju skeppsbrutna på Stenskär, St Klåvskär och Lyngö. Dessa kunde bärgas av lotsbåten dagen efter.

1874 Var dörrarna till bostadshusen, liksom handräcket upp till fyren målade i gul oljefärg

1875 Den 27 och 28 september blåste en svår orkan från SV. Många större och mindre skepp i sjönöd observerades. Kl 12 upptäcktes en svensk skonare som efter att ha passerat brotten vid Trolleskär och Mockorna drev mot land just söder om inloppet till Bodhålet. Fyrpersonalen hade under tiden hämtat en lång tross från förrådet och lyckades genom att kasta dess två ändar ombord, rädda samtliga sju man. Sedan drev skonaren med fören först, in i hamninloppet så långt den kom. Aktern bröts bort av brottsjöar. Skonarens namn var Lydia, kaptenen Hans Wilhelmsson från Lysekil. Hon kom från Söderhamn med last av plank och brädor till Middlesboro. Under natten slogs också en av de på berget surrade båtarna delvis i sönder och utedasset flyttades mer än 30cm av vinden.

1878 Byggdes trappa av trä från berget söder fyrmästarhuset

1879 Utplacerades första termometerburen och nederbördsmätaren. Man erhöll även vindmätare, barometer, vattenhämtare samt ytvatten- och djupvattentermometrar från Nautiska Metrologiska byrån.

1880

1881 Bärgades under januari en val, vilken var 9 meter lång och 6 meter i omkrets.

1882 Vaktfri fyrvaktare och fyrbiträde befrias från skyldigheten att befinna sig i tornets vaktrum under de timmar fyren är tänd. 7 januari drabbas man av en svår orkan, den värsta sedan fyren byggdes, som bl. a. kastade utedasset över en meter bort, strax intill fyrmästarens hönshus. De surrade båtarna på berget vid Gamla Kranhålet överspolades hela tiden av sjön men befanns ha klarat sig, dock försvann allt löst inombords.
Dammen (vattenreservoaren) fick därefter tömmas och rengöras.

1885 I november observerades elva valar mellan Väderöbod och Sundskär.

1886 8 januari blåste orkan. Under mars observerades en varg på isen. Fyrpersonalen försökte skjuta honom men missade.

1887 Förändrades fyren från eldning med raps- eller rovolja till att eldas med fotogen. Varje år hade ca 630 kannor (1650 liter) rovolja gått åt i fyren. Fyringenjör E. Karlsson var närvarande hela första natten.

1888 Taken belagda med tjärpapp, alla bostadslägenheter tapetserades och fyrmästarens kök fick ny spis. En vattenreservoar byggs. Yttertrappan till fyrmästarhuset ändras.

1889 I februari blåste flaggstången av under en storm. Ett fyrbiträde saknas under hela året.

1890

1890 Försvann tjänstebåten (i oktoberstormen?).

1891 Erhölls en ny tjänstebåt under april. Båtens öknamn blev Vagnen. Det var en bred otymplig odäckad farkost, som uppifrån sett verkade nästan fyrkantig, liknande mera en skrinda än en båt. Under en orkan från VNV den 12 februari blåste termometerhuset omkull. Tre dagar senare avlider fyrmästare Lindgrens hustru.

1892 Byggs fotogenboden av en färdigtillverkad, numrerad byggsats. Årsbehovet av fotogen uppgår till 3400 liter.

1897 Uppsattes ”elektronisk ringledning” mellan fyren och bostadshusen. En 2-tons båtkran av järn sätts upp i berget söder om nuvarande Kranhålet.

1900

1900 Norska barkskeppet Löwetand i sjönöd, stryker tätt förbi södra udden varvid en man ur besättningen hoppar iland och senare överraskar tjänstgörande fyrvaktare. Övriga besättningen tog sig iland på Ursholmen, barken sjönk.

1901 Cisternerna i fotgenboden numreras. Lotsbarnskola, under en termin, anordnas för första året.

1902 Lades skiffer på de tidigare tjärpappsbelagda taken på bostadshusen. Även takstolarna förstärktes.

1905 Axeln i drivverket för linsapparaten havererar.

1907 30/7 tändes fyren för första gången med Lux-ljus. Fotogen under högt tryck förgasas och förbränns mot tre stycken glödstrumpor av asbest, så att dessa lyser med ett intensivt vitt sken.

1909 Gjordes en utbyggnad för en invändig trappa till andra våningen, på fyrvaktarhusets sydvästra gavel. Samma år byggdes bagarstugan (tvättstugan) och fyrvaktarhuset fick en tredje skorsten. Fyrbiträdenas kök delades till två kök. Arbetet utfördes under sommaren av ett arbetslag på sju personer.

1910

1910 Fyren släckt en timme natten mellan 25-26 augusti pga tjänstefel. Biträdena Jernberg och Walström avrest i november till Karlskrona för förhör.

1911 1 februari entledigades Walström från sin tjänst. Flyttades båtkranen, efter fjorton år, till nordöstra hamnen från en plats strax sydost om hamnen. Kranen var av järn och lyfte två ton (se foto sid. 27 och 43 i ”Skisser från Väderöarna”). Härmed blev nordöstra hamnen ordinarie plats för tjänstebåten. Ny tjänstebåt erhölls efter ”Vagnen” som sjönk i en stormby på Väderöfjorden. Den nya, var en stor och bärig vitmålad båt som tidigare varit stationerad på Islandsbergs fyrplats (se foto sid. 27 och 79 i ”Skisser från Väderöarna”). Efter många framställningar till Lotsverket om en motor, erhölls slutligen en alldeles för stor och tung utombordsmotor, vilken man dessutom aldrig lyckades få att fungera. Motorn konserverades och ställdes istället i förrådet. Utrustning för semaforsignalering uppsattes.

1912 Fram till 1919 fanns en liten besättning av getter på ön för att tillgodose mjölkbehovet. Under hösten flög två gräsänder in i fyrens lanternin varvid övre rutan och den innanför stående röda rutan slogs sönder. Linsapparaten kantstöttes på flera ställen av fallande glas.

1913 Har Torsten Waldner för privat bruk, installerat en egen ombyggd begagnad motor i en liten utrangerad livbåt. Detta är första motorbåten på Väderöbod. Bodhålet hade, enligt ett fotografi, ingen kran detta år. Några år senare flyttades en sedan länge oanvänd kran av trä från Gamla Kranhålet till Bodhålet. Den blev till god hjälp vid den fortsatta utgrävningen av hamnen. Ännu senare uppsattes ytterligare en ”privat” träkran inne i Bodhålet av Thorsten Waldner. Den kompletterades 1929 med en 4-tons järnkran.

1914 4 augusti släcktes fyren på order från Lotsverket och med anledning av krigsutbrottet. Några veckor senare, den 22/8, tändes dock fyren igen. Fyrvaktare Gyldén avlider i lunginflammation.

1915 Fyrens vedbod byggs. Veden krävdes för att elda i en liten kamin placerad i fyrens vaktrum. Det var viktigt att inte rutornas insida immade igen under vintern. Utrustning för semaforsignalering mellan Väderöbod och Storö sätts upp. Fyrmästarens 17-årige son Axel Uhrberg, avlider av inre blödningar efter en veckas sjukdom.

1916 Hittades på Trolleskär liket av den kände tyske diktaren Johann Kinnau alias Gorch Fock som dödats under Nordsjöslaget. Kinnau är begravd på Stensholmen vid Fjällbacka. Omkring 9000 man dödades under detta slag och många drev iland i närheten.

1917 Ersattes tjänstebåten med en lång och smal gråmålad båt byggd på kravell. Den hade flat botten och två kraftiga slingerkölar. Båten var ritad av fyringenjören själv. Motorn som tyvärr saknade backslag, var en Avance, som gick på fotogen (med vattentillsats). Båten var inte segelutrustad. Den överfördes 1930 till Hållö. Hela fyrmästarhuset röktes med formalin.

1918 Torpedbåten ”Stjerna” anlöper Väderöbod för att medföra en mina som legat i Bodhålet ca. tre veckors tid. Besök av fyrmissionär Pastor Johan Axel Rehnberg, medlem i Sällskapet Bohusläns Skärgårdsmission, vilken sedan 1895 seglat längs Sveriges kuster. Våren 1909 sålde J.A. Rehnberg sin lilla segelbåt och inköpte för ändamålet en f.d. tulljakt, 35 fots koster, försedd med motor och segel.

1919 Byggdes ny latrin med fyra platser (tidigare två). Ytterpanelen byttes på fyrmästarhusets sydöstra gavel och bakugnen togs bort. Cementgolv i källaren. Fyrmästaren införskaffar under april en gris från Saltviken. Personalen förhindrar, med hjälp av tjänstebåten, danska galeasen Herta af Assens att förlisa på Olasskär.

1920

1922 Monterades hängrännor och byggdes betongtank för regnvatten från fyrvaktarhusets tak.

1925 Installerades en radiomottagare på Väderöbod. Det var en donation från en givare i Stockholm, till denfyrplats på västkusten, som låg ensligast till. Radion var utrustad med spolar och rattar och två par hörlurar. Den drevs med två batterier, ett torrbatteri på ungefär 100 Volt och ett anodbatteri, som måste laddas då och då.

1928 Byggmästare Hilmer Carlsson ritar en karta över Väderöbod i skala 1:1000.

1929 Monterades ny spis samt ett fönster i fyrmästarhusets kök på gaveln. Ny trappa av betong från berget söder fyrmästarhuset. I sydvästra hamnen uppsattes ny 4-tons järnkran som ersättning för tidigare två träkranar. Ny strandskoning (kaj) i betong utfördes (tidigare trä) samt uppsattes bl a i några skrevor, tre mindre betongmurar avsedda som vågbrytare. Inloppets inre mur förhöjdes och förlängdes. En vågbrytare byggdes vid yttre delen av inloppet.

1930 Ny 4-tons kran i nordöstra hamnen. Ny fyrbåt av kostertyp, byggd på Nestor Nilssons båtvarv i Strömstad. Det var en klinkbyggd ekbåt, ungefär 20 fot (6meter) lång. Botten var helt kopparklädd. Eftersom båten mest stod på sin bädd uppe på land var det viktigt att den inte torkade isär och blev läck. Motorn var en råoljemotor (tändkula) från Skandiaverken i Lysekil. Segel fanns även ständigt till hands. Till skillnad mot tidigare, avsevärt längre tjänstebåt, kunde den nya tas in i sydvästra hamnen och även hissas upp där.

1930

1931 Ny gångbro av betong uppsattes i nordöstra hamnen vilken ersatte en tidigare träbro som personalen själva byggt, troligen i samband med kranflytten 1911.

1932 Cementpir i nordöstra hamnen. Fyrvaktarhuset byggdes om från tre lägenheter på ett rum och kök till två lägenheter på två rum och kök. Spis insattes i vindsrummet för extra fyrbiträde. En telefon installerades, numret var Väderöbod 1-C, och den blev placerad i fyrmästarens förstuga. En fyrbiträdestjänst drogs in den 1 Augusti och besättningen var därefter endast tre man.

1935 Yttre vågbrytare i nordöstra hamnen, norra sidan. Muddrat och fördjupat sydvästra hamnen. Byggt mindre vågbrytare på norra sidan av inloppet till denna hamn. Byggmästare Hilmer Carlsson planerade och igångsatte arbetet vilket utfördes mellan 30/4 och 18/7 av Lotsverkets arbetslag ”Värmlänningarna”, ett lag från Ämtervik i Fryksdalen. Förmannen hette Asker. Laget bestod av 6 man. En var smed och en dykare. En tidigare vedkamin i fyren utbyttes mot en kokskamin.

1939 En ledning för pumpning, med handpump, av fotogen från Bodhålet till Fotogenboden anordnades. Enligt skriftlig order skall fyren tändas 1 timma före solnedgång och släckas 1 timma efter soluppgång. Besök av fyrmissionär Pastor Johan Axel Rehnberg.

1940

1940 Telefonen obrukbar från 26/2, isen troligen orsak till kabelbrott. Den 9/4 invaderades Norge av Tyskland. 11/4 kom order att fyren skulle hållas släckt. En vecka senare kom ny order att fyren på nytt skulle hållas tänd. Lotsverkets arbetslag anlände i Maj med jakten Saga för att bygga skyddsrum och ta upp sten i inloppet till Bodhålet.

1941 Fyringenjör Hilmer Carlsson anlände i Juni med arbetslag och materiel för att igångsätta 15 dagars arbeten vid fyrplatsen.

1942 Två minor och en bomb ligger i västra hamnen. 12/12 hämtat iland till fyrplatsen två man från det förlista fartyget ”Minerva” av Odense.

1943 Rapporterat ett flertal minor liggande både i västra och östra hamnarna vid olika tillfällen under året. Tjänstebåten på varv i Hamburgsund för att få en bättre lyftanordning.

1945 Blev fyrplatsen utrustad med en ny tjänstebåt (motorbåt). Inför Fyrmästare O.A. Kaldéns tillträde rengjordes fyrmästarbostaden som under flera år stått oanvänd.

1946 Kranen för tjänstebåten i Kranhålet utrustades med en bensinmotor för maskinell upphissning.

1949 I fyrmästarhuset installerades värmeledning, rinnande vatten och avlopp. Masonit i tak, inrett litet tvättrum och garderober. Nya golv och ny vedpanna (Norrahammar 312) och spis (Norrahammar 727). Lägenhet inreds på fyrvaktarhusets vind.

1950

1950 12 meter lång vågbrytare byggs i sydvästra hamnen. Avbärare av plank i nordöstra hamnen, norra sidan. Trappa av betong under kranen. Räcke av wire från östra hamnen till trappa vid fyrmästarbostaden. Värme, vatten, avlopp osv. som i fyrmästarhuset, installerat i fyrvaktarhuset. Yttre trapphus rivet och huset utbyggt åt sydväst för erhållande av större kök.

1952 Reparationsarbeten på brygghus och bodar.

1960

1964 I december släcktes den gamla fyren.

1965 Avbemannas Väderöbod.

1969 Revs Heidenstamsfyren

1970

1979 Fyrplatsens byggnader inspekterades under hösten och beslut togs om mest akuta åtgärder. Trasiga fönster täcktes med masonit.

1980

1981 Fyrboden fick helt nytt tak och nya takstolar.

1983 Inköpt begagnad plasteka med utombordsmotor.

1985 Fyren byter färg, från orange med svart bälte – till helrött. Ny träskoning monteras mot berget i Kranhålet. Mindre galvaniserad kran sätts upp i Bodhålet. Utedassen börjar byggas om till mulltoa. Flaggstången reses.

1986 Två seglande norrmän, utan bensin, bryter sig in i verktygsförrådet och tar fem liter. Lämnar ett meddelande och 50 norska kronor.
Fotogenbodens tak läggs om och väggarna repareras. Nytillverkade fönster sätts in. Nytt fönster sätts in i Långa förrådets västgavel och träväggen repareras.

1987 Införskaffade en byggnadsställning. Tog ner allt skiffer på fyrvaktarhuset. 8 ton nya skifferplattor utforslade som ersättning för dom som ej gick att återanvända. Taket omlagt med ny underlagspapp och skiffret omspikat med rostfri spik. Nya plåtar kring skorstenar.
Stockar som yttre avbärare i Kranhålet uppsatta.

1988 Nytt räcke kring Stora dammen uppsatt. Nya vindskivor och nya hängrännor på fyrvaktarhuset uppsatta. Fyrmästarhusets tak omlagt med underlagspapp och skiffer. Nya vindskivor. Premiärsäsong för vår gula transportbåt ”VäderöBodil”.

1989 Hela taket på Långa förrådet omlagt med plywood under och två lager tjärpapp. Bastu färdigställd i tvättstugan. Plåtar runt skorsten samt hängrännor uppsatta på fyrmästarhuset.

1990

1991 Rinnande vatten i fyrmästarhusets kök efter 25 års uppehåll.

1992 Cementtrappan på södra sidan i Kranhålet försvann under vintern.

1994 Tagit bort 40% av timmerväggen och bytt brädfodringen på hela undervåningen av fyrmästarhusets södergavel, på grund av hussvamp. Fönster i kök och sovrum borttagna.

1998 Satt in helt nytillverkade fönster i kök och sovrum, på fyrmästarhusets södergavel.

1999 Satt upp helt ny väderstation på gården. Gåva från SMHI.

2000

2000 Cementbron i Kranhålet ersatt med en balkbro i galvaniserat järn, med trädäck. Fyren utrustas med solpaneler och batteridrift, ljusets räckvidd minskas från 16 till 10 sjömil, fasadbelysningen tas bort och strömmen från land bryts.

2001 Kajen i Bodhålet renoverad och omgjuten.

2003 ”Kisstoan” görs om med urinseparerande insats, ”Dass Isak”.

2004 Satt upp ett nytt handräcke längs gången upp till gamla fyrplatsen. Det ursprungliga räcket togs bort 1980 eftersom det var helt förstört.
Renoverat den inre vågbrytaren i Bodhålet och förankrat den med 12 rostfria järn i berget. Förankrat yttre vågbrytaren i berget med fyra rostfria järn på västsidan.

2006 I Bodhålet gjordes försök att pumpa bort skalsand med slampump men fick avbrytas pga. att pumpen inte fungerade som den skulle. En flotte började användas för att transportera bort större stenar från inloppet. En regnmätare (gåva från SMHI) har satts upp på gårdsplanen. Samtliga fönster (inkl. karmar) byttes ut på fyrvaktarhusets SV gavel.

2007 Bodhålet har muddrats med en större sandsug. Detta krävde en heroisk insats av deltagarna och bedömningen är att ca 10 m³ sand och grus pumpades bort. Tyvärr räckte inte tiden till att muddra mera.

2009 Ny dörr med två glasrutor till verktygsförrådet tillverkades på plats. Nya dörrar till fyrvaktarhuset, fyrmästarhuset och tvättstugan insattes.

2010

2010 Byggdes fyren om. Den 500mm stora dioptriska trumlinsen, lamphållare för 20W lampan, klippapparat, racon samt ett flertal solcellspaneler monterades ner. Istället monterades ny belysning av typen ”LED 155” i standardutförande, med en fresnellins av polykarbonatplast. Ljuskällan består av ett antal vita lysdioder vilka drar 6W och ger en ljusstyrka på 100 candela. Härigenom minskades även lysvidden till 6 sjömil. Den röda och gröna sektorn togs bort och fyren lyser nu vitt runt om. Den 15 september övertog Föreningen Väderöbod ägarskap samt drift och underhållsansvar för fyren.

2011 Fyra solcellspaneler monterades på fyrmästarhuset.

2012 Byttes all väggpanel på fyrvaktarhusets östra gavel. Ny läkt med gammal profil monterades. Ett nytt takfönster/taklucka monterades även på fyrvaktarhuset. Ny takavvattning på fyrmästarhuset samt fullständig eldragning i huset utfördes. Tvättstugan fick nytt papptak samt ny skorstensplåt. Föreningens nya båt inköpt.

2013 Lyckades vi för första gången få till en fungerande manuell metod att öka djupet i det grunda Bodhålet. De upptagna massorna fick fylla ut området söder om fyrmästarhuset. Större stenar borttransporterade av flotte med påbyggd lyft. Pga osäkerhet kring framtida avtal med Statens Fastighetsverk inskränktes underhållsarbeten på husen till i huvudsak, ny takavvattning på fyrvaktarhuset. Fyrens metalldelar (tak, dörrar mm) blev noggrannt målade med fyra lager färg av olika typ.